Detta är den första delen i serien om MISSILE, de andra hittar du här:
MISSILE del 2: Innehåll
MISSILE del 3: Checklista

Det finns otroligt många olika metoder, modeller, synsätt och perspektiv inom system- och webbutveckling. Vissa är mycket generella, exempelvis RUP medan vissa är mer specifika i görandet, exempelvis XP eller den senaste trenden SCRUM. Alla dessa modeller har sina goda sidor, i rätt projekt med rätt storlek på rätt tid och plats.

Men mellan dessa storslagna metoder finns det ofta mellanrum. Mellanrummen som de försöker att täcka in men som inte kan täckas in.

Forskning görs nästintill alltid beroende av finansiella medel, läggs det inga pengar på ett forskningsprojekt, så kommer det i skymundan.

I den akademiska världen har detta skett i gränslandet mellan entreprenörskap på webben och informatik. Mellanrummet som har visat sig har aldrig blivit intressant för att ingen har betalat ut medel till att forska. Det beror antagligen på flera anledningar:

Entreprenörerna kan inte betala för sig, och har aldrig skapat en större gemensamhet för att kunna betala forskningspengar till den akademiska världen.
Entreprenörerna har haft fullt upp med att starta sajter/bolag och inte haft tid till att teoretisera kring sitt eget arbete.
Det har alltid funnits modeller/metoder samt perspektiv som aldrig passat tillräckligt bra, men som i någon mån har använts inom entreprenörernas projekt.

Realisering

Hur har då den akademiska världen ”tacklat” detta problem? Eftersom det finns en viss förskjutning inom akademisk forskning (genom att ett ”fenomen” behöver bli legitimt, läs: det behöver bli tillräckligt stort för att få forskningspengar från mossiga staten) på ca 2-3 år har det aldrig blvit en tillräckligt stor ”marknad” för en modell över webbutveckling, särskilt inom publika webbtjänster.

Jag och Erik Scherman valde att skapa ett utkast för en modell av just denna typ av webbtjänster, de publika.

Vad är publika webbtjänster?

En publik webbtjänst är en tjänst på nätet som inte kostar något för användaren att använda. Exempel på detta är sökmotorer, jämförelsemotorer, sociala medier samt olika sorters verktyg. Facebook, google, prisjakt, annonskartan… det finns många exempel på detta. Ibland, men inte alltid, finns det en premiumtjänst som tilval som kostar, men denna premiumtjänst dyker först upp efter en stadig skara användare redan använder tjänsten.

Vad gör denna genre speciell?

Denna genre är speciell eftersom det oftast är denna väg som webbentreprenörer använder sig av för att skapa sitt företag, och innehåller helt andra utgångsfaktorer än en vanlig ”business”:

• Det enda ”riktiga” fasta kostnaden är ett webbhotell.
• Det finns ingen kund (om du inte är konsult som jobbar mot en beställare av en publik webbtjänst)
• Dina chanser att ”lyckas” beror på hur du realiserar din idé och ökar om du är först med den.
• Du vet aldrig om din affärsidé kommer att lyckas fånga användare.
• Utvecklingen av webben går fasansfullt fort, särskilt denna genre (jämför exempelvis med en e-shop)..

Som utgångspunkterna visar, handlar det mycket om att vara på rätt plats vid rätt tid med rätt idé. Sammantaget är affärsidén relativt enkel implementera och kostar egentligen bara serverkostnad som fast kostnad, men är svår att få lönsam.

Sett till de tidigare modellerna så finns det vissa problem, de är inte byggda till att hantera små, mega-iterativa webbprojekt, de är till för ex. Standardsystem med stor dokumentation och många aktörer inblandade. Det är lite som att sätta en busschaufför i en rallybil, fokuseringen blir fel.

Ännu mer fel blir det att använda ett sekventiellt handlingssätt, såsom den klassiska vattenfallsmodellen, där ett projekt tar över ett år varav förstudien på några månader.

Vad skulle förstudien i en publik webbtjänst kunna vara? Vad kunden vill ha? Nej. Vad kostnaden skulle kunna bli? Nja, nära men ändå inte. Vilket behov som finns? Ja.

Det ända som är intressant för ett publikt webbtjänstprojekt är egentligen om det finns ett behov? Finns det ingen som har testat din idé på nätet? Då kan det finnas ett behov. Finns det, men är dåligt utförd (läs: du kan bättre!), då är det bara att trycka på pedalen i din lilla rallybil och köra ut i nätdjungeln.

Vårt arbete

Jag och Erik Scherman intervjuade fem framgångsrika webbutvecklare som samtliga arbetade inom publika webbtjänster för att få fram svar på vad som ökade deras chanstagningar att lyckas. Vi jämförde detta med den senaste forskningen inom en rad skillda områden (marknadsföring, SEO, psykologi, gränssnitt m.m.) för att få en stabil teoretisk grund samt praktisk input för att snabbt kunna realisera sitt mål: en lönsam publik webbtjänst. Vårt resultat blev MISSILE.